Startsida

Kopfzentrum Bielefeld

Aktiniska keratoser

Hud & allergologi

Aktiniska keratoser är sträva, fjällande hudförändringar som uppstår efter långvarig UV-exponering. Ofta drabbas solexponerade områden som ansikte, öron och en hårbotten med lite hår.

Medicinsk färgteckning av sträva, fjällande aktiniska keratoser på panna, tinning och kind

Tecken och orsaker

Områdena kan se hudfärgade, rödaktiga eller brunaktiga ut. Ofta är de lättare att känna som en sträv yta än att se. Vissa förändringar kliar eller är känsliga för beröring. Långvarig solexponering och artificiell UV-strålning bidrar till att de uppstår.

Undersökning och bedömning

Aktiniska keratoser kan utvecklas till skivepitelcancer i huden. Inte varje förändring blir elakartad, men det går inte att säkert förutsäga vilken förändring som kommer att utvecklas vidare. Därför är en läkarbedömning viktig.

Undersökningen tar hänsyn till den enskilda hudförändringen och den omgivande solskadade huden. Vid oklara fynd eller misstanke om hudcancer kan ett vävnadsprov behövas. Snabb tillväxt, blödning, ett öppet sår eller tilltagande smärta bör snarast bedömas av läkare.

Behandlingsmöjligheter

Enstaka hudförändringar

Beroende på fynden kan enskilda områden exempelvis behandlas med frysning eller avlägsnas med en lämplig metod. Vid misstänkta förändringar kan kirurgiskt avlägsnande med histopatologisk undersökning vara lämpligt.

Större drabbade hudområden

Om flera ställen eller större solskadade hudområden är drabbade kan även utvärtes läkemedel eller fotodynamisk behandling komma i fråga. Valet beror bland annat på förändringarnas läge, utbredning och tjocklek. Vilken behandling som är lämplig och tillgänglig i det enskilda fallet diskuteras vid undersökningen.

Eftervård och solskydd

Även efter en behandling kan nya aktiniska keratoser uppstå. Kontroller planeras utifrån de individuella fynden. Konsekvent solskydd med kläder, huvudbonad och ett lämpligt solskyddsmedel samt att avstå från solarium hjälper till att begränsa ytterligare UV-skador.