Hörselstörningar

Hörseln spelar en avgörande roll i kommunikationen mellan människor och bidrar i hög grad till normal språkutveckling samt till den intellektuella, psykosociala och emotionella utvecklingen. Obehandlade hörselstörningar kan leda till social isolering, depression och demens. Särskilt hos barn kan hörselstörningar leda till många olika utvecklingssvårigheter.

Diagnos

Hörselscreening av nyfödda: vid avvikande screeningresultat görs kompletterande utredning inom foniatri/barnaudiologi.

Audiometri: Subjektiva och objektiva undersökningar för barn och vuxna. Subjektiv audiometri vid och över hörtröskeln. Höravståndsprov, stämgaffelprov, tonaudiometri med tröskelbestämning, talaudiometri, test för simulerad hörselnedsättning, tinnitusdiagnostik, kontroll av hörapparatinställningar. Objektiv audiometri hos barn och vuxna: registrering av akustiskt framkallade hjärnstamspotentialer, mätning av otoakustiska emissioner, automatiserad hörselscreening av nyfödda, tympanometri, registrering av stapediusreflexen.

Typer av hörselstörningar:

Perifera hörselstörningar: Berör ytterörat, mellanörat och innerörat: Ledningshinder: Försämrad ljudöverföring i den yttre hörselgången eller mellanörat. Sensorineural hörselnedsättning: Skador på hårcellerna i innerörat. Kombinerade former av hörselnedsättning.

Centrala hörselstörningar och AVWS (störningar i auditiv bearbetning och perception): Hörselnerverna, kärnområden i hjärnstammen eller bearbetningscentra i storhjärnan är berörda.

Behandlingsmöjligheter

Konventionell hörapparatutprovning.

Operation: Mellanöreoperation med insättning av hörselproteser.

Implanterbara hörapparater: Benledningssystem (Bonebridge, OSIA, Attract, Adhear) och (delvis) implanterbara mellanöreimplantat (Vibrant Soundbridge).

Valet av behandling beror på typen av och orsaken till den diagnostiserade hörselstörningen. En heltäckande diagnostik och snabb behandlingsstart är särskilt viktiga hos barn för att undvika möjliga följdskador.