Panendoskopi

Panendoskopi är en endoskopisk undersökning av de övre luft- och matvägarna under narkos. Den omfattar mikrolaryngoskopi av struphuvudet, diagnostisk bronkoskopi av luftstrupen och bronkerna samt esofagoskopi av matstrupen. Den används framför allt för noggrann bedömning av tumörer i huvud- och halsområdet och för att söka efter eventuella ytterligare primärtumörer.

När utförs en panendoskopi?

Vanliga anledningar är en konstaterad eller misstänkt tumör i munnen, svalget eller struphuvudet, oklara lymfkörtelförändringar på halsen utan påvisbar primärtumör samt oförklarade besvär som ihållande heshet, sväljsvårigheter eller blod i upphostningar. Inför en planerad tumöroperation hjälper undersökningen till att fastställa förändringens utbredning.

Undersökningens förlopp

Panendoskopin utförs under narkos, oftast under en kort sjukhusvistelse. Med stela eller flexibla endoskop undersöks struphuvudet, luftstrupen med bronksystemet och matstrupen i tur och ordning. Avvikande områden dokumenteras med foto eller video.

Från misstänkta vävnadsområden tas prover (biopsier) som undersöks histologiskt. Först resultatet av denna undersökning ger säkerhet om fyndets typ och utbredning och ligger till grund för den fortsatta behandlingsplaneringen, som diskuteras vid den multidisciplinära tumörkonferensen.

Risker och eftervård

Panendoskopi är en etablerad metod; allvarliga komplikationer är sällsynta. Övergående heshet, halsont eller tandskador från de stela instrumenten kan förekomma; efter biopsier kan lindriga efterblödningar uppstå. På undersökningsdagen ska man inte äta eller dricka förrän narkosverkan avtagit, så länge sväljreflexen fortfarande är påverkad; teamet ger konkreta anvisningar om detta.