Kopfzentrum Bielefeld
Behandling av spottkörtlar
Spottkörtlarna bildar saliv som fuktar munslemhinnan och underlättar matsmältningen. De stora, pariga körtlarna omfattar öronspottkörteln, underkäksspottkörteln och undertungsspottkörteln. Därtill kommer många små körtlar i läppar, kinder och gom.

Besvär och orsaker
Inflammationer
Smärtsamma svullnader kan tyda på en inflammation. Möjliga orsaker är infektioner eller försämrat salivavflöde. Upprepade inflammationer kan skada körteln permanent; vilken behandling som är lämplig beror på orsaken.
Salivstenar och förträngningar i utförsgångarna
En spottsten eller en förträngning i utförsgången kan hindra salivflödet. Typiska symtom är smärta och svullnad, som framför allt kan uppstå vid måltider. Teckningen visar schematiskt en sten i underkäksspottkörtelns utförsgång.
Knölar och tumörer
Även godartade eller elakartade tumörer kan orsaka en svullnad. En nytillkommen eller kvarstående knöl bör undersökas av läkare, även om den inte gör ont.
Undersökning och diagnos
Under samtalet kartläggs besvär, förlopp och möjliga utlösande faktorer. Därefter undersöks munhålan och spottkörtlarna. Ultraljud hjälper till att bedöma stenar och förändringar i körteln eller dess utförsgångar. Beroende på fynden kan ytterligare undersökningar behövas, exempelvis MR, CT eller ett vävnadsprov.
Behandlingsmöjligheter
Behandla inflammationer
Beroende på orsaken kan tillräckligt vätskeintag, lätt körtelmassage och salivstimulerande åtgärder stödja salivflödet. Vid en bakteriell infektion kan antibiotika behövas. Vilka åtgärder som är lämpliga fastställs efter undersökningen.
Återställa salivflödet
Vid lämpliga stenar eller förträngningar kan körtelbevarande metoder bli aktuella. Sialendoskopi gör det möjligt att undersöka utförsgången med ett tunt endoskop och kan beroende på fyndet även användas för behandling. Valet av metod beror bland annat på stenens läge och storlek.
När krävs en operation?
Borttagning av körteln kan vara nödvändig vid vissa tumörer eller vid kvarstående besvär trots andra behandlingar. Upprepade inflammationer innebär inte automatiskt att körteln måste tas bort. Vid tumörer står säker behandling i centrum; vävnader och nerver skonas så långt det är medicinskt möjligt. Riskerna beror på vilken körtel som är drabbad och på undersökningsfynden.
Eftervård
Efter behandlingen kontrolleras läkningsförloppet och salivavflödet. Om vävnad har tagits diskuteras det histopatologiska fyndet. Fortsatta kontroller anpassas efter sjukdomen och den valda metoden.